Attans så upptagen jag varit sedan mitten av september! Känns att det återspeglats oerhört här på bloggen, med enstaka uppdateringar som endast haft med mina skådespelar strapatser att göra. Men här kommer i vilket fall ett genuint inlägg som faktiskt inte handlar om teater. 

Dagen före Thanks giving tog Danni med mig på en efterlängtad hike, som han planerat för redan innan jag flög tillbaka till Cali i slutet av sommaren. Vi köpte en fransk baguette och brie ost att smaska på. Tyvärr tog vi oss inte upp till bergen förren solnedgången, eftersom vi haft lektioner tidigare den dagen, men det gjorde det bara än mer romantiskt. 

Vi behövde inte vandra långt för att nå vårt mål, men oj oj oj om vi möttes av en vacker syn. Slutstation var nämligen ett helt makalöst vattenfall som strömmade ned i en klar liten källa, som fortsatte ned i en porlande bäck. 

Medan jag stod där och beundrade synen jag hade framför mig allt jämt medan solen sakta sjönk bakom bergstopparna, dukade Danni fram en helt hopplöst romantisk picknick för oss.

Vin, vinglas, vår baguette och ost, ja till och med matchande duk och servetter!

Visste att han var romantisk, men trodde aldrig han hade denna Don Juan inom sig.

Var en otroligt efterlängtad dejt från bådas sida, då vi knappt hunnit umgås mer än för att plugga nu under hösten. Fick till och med ett jättefint brev han hade skrivit till mig under sommaren, men aldrig skickat.

Är helt obeskrivligt att uttrycka det lugn man känner av att vara ute i naturen på en sådan plats med någon man älskar efter några otroligt stressiga månader, men i vilket fall ett lugn och en plats jag kände att jag ville dela med mig av.