So fake it's real

För det är ju lite det skådespeleri går ut på.... att man fejkar det så bra att det blir verkligt.
Dock kändes det fördjävligt verkligt ikväll när vi spelade in en liten prov-kortfilm (innan jag och några andra får veta om vi kommit med i filmen jag var på casting för) som spelades in i syfte för att se hur vi funkade på film och för att få se lite mer av vårt skådespel.
När jag läste manuset så tyckte jag verkligen att min roll lät riktigt svår, en väldigt kul utmaning dock, men jag var lite rädd att jag inte skulle komma in tillräckligt i stämning för att få till karaktären så som jag ville.
Jag skulle nämligen spela en tjej som varit otrogen mot sin kille. Och när min storasyster/bästa vän misstolkat historien och tror att jag blivit vålddtagen av Johan (min älskare) får det henne att minnas en våldtäckt hon var med om 5 år tidigare. Detta driver henne i sin tur att få sin hämd genom att döda Johan. Ngt hon dock inte klarar av själv utan tar med mig och min pojkvän Erik till platsen där hon bundit fast Johan, i hopp om att Erik ska ta saken i egna händer. Jag tror i vilket fall att jag ska bli busted och drar därför nytta av situationen när scenen istället får en annan twist och det visar sig att de andra tror att jag blivit våldtagen. Och det är här jag tar beslutet att Johan måste dö in order for me to be with Erik! Så jag blir alltså the trigger man... kind off.
 
Så det kanske är förståeligt varför jag tyckte det här verkade som en utmaning.
Dock kom allt så himla naturligt när vi väl började spela! Vi hade jättebra dynamik oss skådespelare i mellan och kunde verkligen spela på varandras känslor. Det blev faktiskt så verkligt att jag till och med började gråta (vilket jag är riktigt stolt över, eftersom detta är något som jag tycker är det allra svåraste med att skådespela... good to know att jag faktiskt kan det när det verkligen gäller :D)
 
(okey, jag vet att den här bilden har lite annat tema, men SÅ HÄR intensivt kändes det när vi spelade)
 
Men det som jag tror att vi alla blev allra stoltast över efter att vi var klara var att Victor och Henke (Regi och producent) sa att vi var mer trovärdiga än de som var och spelade in samma scen innan oss, TROTS att de tydligen hade mer erfarenhet. Typ att vi hade bättre fysisk kontakt and shit! Och de sa typ hela tiden medan vi spelade att de typ inte ville ändra på ngt vi gjorde och att de typ inte Behövde ge oss några direktioner, utan att det var jättebra som vi körde!
 
Ooooh Gosh! Känner mig som på små moln för tillfället :)
Otroligt rolig kväll!
Och nu får vi se vad de ger för besked senare
 
 

Trackback